sabinasvenring

Två filmer av skrik , nu är hjärnan ganska slut. Blir en sån röra av massage, tårar, vaggande, värmekuddar, svett, ammande, klappande, pussar och nappar som flyger så hjärnan går på högvarv. Så himla härlig känsla när det tar slut, det känns som en av och på knapp man nästan hör och när det stängs av så får man genast tillbaka lite energi igen. Det är ju alla föräldrars mardröm att ens barn har så ont och man blir minst sagt uppgiven. För att hitta något positivt i det dock så får han nog väldigt mycket extra uppmärksamhet och kärlek, sen blir det en lite extra mysig känsla nu efteråt när man får njuta av att hans magont släppt. Vet inte om alla kolikbarn får slut på magont såhär men Kian får det efter några timmar och då vill han ju gosas och gosas och mysa lite och gosas i all oändlighet vilket är helt underbart! Han ligger och nästan som sover räv i nån timma efteråt, så fort man inte gosas så öppnar han ögonen och blundar inte innan man börjar igen, föööör gulligt ! Mammas fina kolikbebbe