1% batteri
Sega i starten idag , hemma och myste till 14 tiden ungefär .
Kian lekte med sina leksaker istället för våra mojänger för en gångs skull..
..och jag fick ett pysselanfall.
Här ser ni även vad mitt pysselanfall ledde till , den var väldigt uppskattad att kika på så får väll hänga där tills gubbis når den för då får den ju åka ner ( alltså ja jag är fullt medveten om att det är kvävningsrisk om han käkar på den).
Morbror Sixten försöker bota magont och gnällsjukan så han drog fram hela doktorväskan. Sött! Hela kittet blev genomkört, noggrannare doktor än BVC, mer tacksam patient under denna kontroll med. Den där morbrorn är ganska spännande han.
Efter 1 och en halv timma så gick vi hem och kämpade på tillsammans med fadern lite till tills det lade sig. Vid detta laget var jag helt slut. Klockan blev 9 och allt jag kunde tänka var mat men bebis var fortfarande vaken även om han var lugn. Passade perfekt att Kians farmor kom och bar runt honom lite, lite outtröttade muskler och öron. Fick en massa fina nya kläder, alltid kul:)
Ongen höll sig vaken. Mirakelbebbyn som orkar, var antagligen super pepp på livet utan magont.
Sista energin lades på hardcore sängträning. Lyckat resultat hittills så inatt är vi i sovrummet! Tjuhuuu ! Säkert jinxat hela grejen nu men man blir ju pepp , när det går bra tillslut. Pepp på att jag överlevt denna dag. Energin är helt slut. Aldrig mer tacopaj. Välutvecklat nyfunnet hat emot chilifrukter. Hoppas så innerligt att han vaknar som den där nöjda lugna mysiga bebben imorgon !
Tillslut lyckades vi ändå komma iväg. Träffade underbara Fritzon , gick en sväng på hallifornia, köpte popcorn (ifrån almers hus stånd som har någon kampanj för cancersjuka barn, stod ett gäng härliga grabbar där som dock gjort en miss med att inte sälja kaffe, kaffe är en självklarhet!? Karlar.) och satte oss för att tjöta & kolla wakeboard vid vallgraven. Supermysigt!
Här ser ni även vad mitt pysselanfall ledde till , den var väldigt uppskattad att kika på så får väll hänga där tills gubbis når den för då får den ju åka ner ( alltså ja jag är fullt medveten om att det är kvävningsrisk om han käkar på den).
Sen blev han gnällig, åh så gnällig, så vi gick. Idag har varit en ovanligt gnällig dag. Sen Kian fick Sempers magdroppar så avstannade hans magont enormt mycket , bästa inköpet någonsin. Det är tydligen någon bakterie som spädbarn saknar, eller egentligen alla har för lite av även vuxna, tydligen.
Det har varit en lyx att slippa långa magont timmar, men livet ska väll inte glidas på räkmacka all day everyday.. Idag har magen varit hård som betong och Lill gubb har velat bäras HELA TIDEN. Sekunden han läggs ner så kommer det gallskrik. Detta innebär ett problem om man som mamma till bebbin i fråga har spaghettiarmar. Förstår inte för allt i världen att jag inte ser ut som Karl Alfred efter både tung graviditet och tung bebis, det borde ju klassas som tyngdlyftning om något! Styrketräning 24/7. Tror det var för att jag åt tacopaj till lunch, han verkar ha problem när jag äter chilifrukter/krydda. Ännu en sak man tydligen inte ska äta när man ammar. Puh. Får snart leva på vatten och knäcke.
Fick nog av gnäll så gick hem till min mamma. Magiska mamma som får bebis lugn , trots rabarberpajbak och fyraåring. När jag blir stor ska jag bli min mamma.
Morbror Sixten försöker bota magont och gnällsjukan så han drog fram hela doktorväskan. Sött! Hela kittet blev genomkört, noggrannare doktor än BVC, mer tacksam patient under denna kontroll med. Den där morbrorn är ganska spännande han.
Tillslut var vi ju tyvärr tvungna att gå hem även om jag idag kände för att lägga mig på mammas golv och bo där förevigt, bo där och titta på medan hon gör min son tyst & nöjd. Gick mega apa lång promenad över varenda sten , kullerstensplätt, grusgång och snårig stig jag kunde hitta. Pajade min karpaltunnelsyndroms handled med att försöka konstant vibrera vagnen. Hade speldosan på. Paketerade in honom. Hans ögon gick i kors, han somnade och vaknade och somnade och vaknade. Såhär brukar vi inte ha det längre så nu tyckte jag faktiskt synd om mig själv. Mig och min klena kropp som inte orkade bära runt på bebis just där och då.
Efter 1 och en halv timma så gick vi hem och kämpade på tillsammans med fadern lite till tills det lade sig. Vid detta laget var jag helt slut. Klockan blev 9 och allt jag kunde tänka var mat men bebis var fortfarande vaken även om han var lugn. Passade perfekt att Kians farmor kom och bar runt honom lite, lite outtröttade muskler och öron. Fick en massa fina nya kläder, alltid kul:)
Efter att hon gick så kom problemas nr 2. TONÅRINGEN. Min lillasyster som skulle sova över som är en skitunge och inte kommer så jag börjar bli nojjig. När Kian blir så stor ska jag köpa en nanny till honom, eller helt enkelt skaffa ett gästrum till hans far & morföräldrar. Tonåringar är värre än spädbarn. Värre än hund och spädbarn tillsammans. På riktigt.
Vi inledde fredagsmys trots att jag var konstant meganojjig. Såg på The Wedding ringer som va superkul faktiskt. Älskar kevin hart!
Ongen höll sig vaken. Mirakelbebbyn som orkar, var antagligen super pepp på livet utan magont.
Vid Elva (!!!) kom den mytomspunna tonåringen. Då kunde jag andas.
Btw måste också säga att vi såg på "The voices" som kan ha varit den sjukaste filmen någonsin . Sjuk på så många olika sjuka sätt hela filmen igenom. Gillar man att se knäppa saker, saker som får en att känna sig aningen normal, så kolla på den.
Detta blev långt. Och klockan är verkligen mitt i natten. Shit pommes .
Kommentarer
Trackback
